Lilla Anna Läser

av Arto Paasillinna. Utläst 101219.

På något sätt påminner boken mig och Kalle Anka på julafton, när Kalle blir knäpp i huvudet av den enerverande fågeln i djungeln. Och de tillsammans bygger ett hus. Men utan Kalles uppvaknande när han fattar vad han håller på med.
Boken handlar om Oiva som är bov till yrket och efter en guldkupp tvingas hålla sig gömd i den lappska ödmarken. Där träffar han på en försupen major Remes och tillsammans gör de en barack riktigt trivsam och bebolig. När en gammal kvinna som vägrar att bli omhändertagen av äldreomsorgen hittar till baracken får de det än med trivsamt. De liksom bara fortsätter i all absurdum utan att riktigt tänka vad de sysslar med.
Och jag skrattar högt flera gånger.
Men sen får jag en rynka i pannan när Paasilinna bara sådär i en bisats beskriver en man som brukar klippa till frugan. Som om det inte var något mer anmärkningsvärt än att gubben slängde sina strumpor på golvet. Likaså när ett par prostituerade kvinnor kommer på besök.  Deras situation beskrivs inte vidare trovärdigt. Sånt stör mig.  

---

Läs ut-utmaning
6 utläst 6 olästa HALVVÄGS!