Kärlek, vänskap och choklad
Jag hade hoppats att denna andra boken i serien om Isabel Dalhousie, filosof från Edinburgh skulle vara bättre än den första. Men tyvärr så tycker jag inte det. Handlingen är ganska tråkig och jag blir inte engagerad. Isabel träffar på en man som genomgått en hjärttransplantation och har konstiga syner efteråt. Hon börjar undersöka saken närmare. Hela den storyn är bara så konstig tycker jag. Likaså storyn med italienaren som Isabel träffar. Jag fatttar liksom inte meningen med historien. Men det finns ändå något mysigt med dessa böcker som gör att jag förmodligen kommer att läsa nästa bok i serien också någon gång. Framför allt är det nog diskussionerna mellan Isabel och hennes hushållerska Grace.
Sen återstår frågan - McCall Smith, ska jag placera boken under M eller S i bokhyllan?
